Javerts självmord

Lyrics

[JAVERT] Vem kan han va'? Är han en djävul ändå? Han höll nog fast i sitt garn Och sedan lät han mig gå Han hade chans en gång att göra slut på mitt kval Allt var betalt och stryka ut det som va' [?] befann som ett tungt gammalt skrin Hämden var hans, men han skänkte mig mitt liv Sa att han var den som [?] var djup Och när jag ger upp finns det inget försvar Jag hatar och står, jag spottar på den Lagen är jag, jag är [?] Vi är olika, som natt och dag Det är antingen han eller jag! Och ändå finns det inget val Hans krafter når över mig En man som döms och som jag jagat Han gav mig mitt liv, han gav mig frihet Jag önskar att han dödat mig Det var hans rätt Hade också rätt att dö Nu är mitt liv som helvetet Men en tanke finns kvar: Kan man glömma hans dåd? Ska han synd och förlåtas? Ska hans brott finna nåd?! Ska tvivlets skugga drabba mig? Som aldrig tvivlat någonsin? Mitt hjärta darrar fast, förstenat En skugga drar fram och jorden blev varm [?] Kan han förstå? Han gav mig livet här idag Men han har dödat mig ändå Söker nåd, men faller fritt Alla stjärnorna har dött När jag stirrar mot ett stup Inne i själens dunkla djup Ska jag fly från vår värld? Den som tillhört Jean Valjean? Jag har ingenstans att gå Här flyger [?] själv!