Magnolian

Lyrics

[Refräng] I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar Så stod han där och bara samla sina sinnen Som om resten av dan inte var värt nåt att ha Om han inte fick andas in av vinden Och dom andra dom lät honom va Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen Och där kunde han stå och stirra sig blind på Magnolian på andra sidan grinden [Vers 1] Tidigare var dom grannar som kom med matkassar På väg hem ifrån jobbet möttes på gatan stanna och prata Dom bodde gårdarna brevid varann Och lät ungarna springa där emellan, alltid nån som hade tid med dom Dom hade flyttat in ungefär vid samma tid Sagt nåt i stil med lycka till och hjälpt varandra packa in Grannsämjan dom emellan hade landsgränser mellan sej Men icke desto mindre var dom samstämda Men dom blev bemötta på olika sätt Den ena med vördnad den andra med skepsis trott eller ej Märkligt hur närliggande områden skiljer sig Fina formuleringar kompletterar det bilden säger [Refräng] I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar Så stod han där och bara samla sina sinnen Som om resten av dan inte var värt nåt att ha Om han inte fick andas in av vinden Och dom andra dom lät honom va Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen Och där kunde han stå och stirra sig blind på Magnolian på andra sidan grinden [Vers 2] Här möttes kåkar ifrån 1800-talet med Dom yngre lite fattigare och japp, så var det med de Blev dom oroliga för ungdomarnas framfart Var det för kaosartat skulle allt bara bli pannkaka? Han var av en annan uppfattning och kände sig maktlös Och rös när han tänkte på att Det kändes lite grövre än att dom bara spelade ett spratt När dom delade upp allt och placerade i fack Där bodde mest grannar mot brott, mest pensionärer Som kände marken är vår vi stannar och slåss för allt i världen Det här är vårt det där är ert när allt kommer omkring Får vi se hur svårt det är att förstå när det kommer en grind [Refräng] I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar Så stod han där och bara samla sina sinnen Som om resten av dan inte var värt nåt att ha Om han inte fick andas in av vinden Och dom andra dom lät honom va Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen Och där kunde han stå och stirra sig blind på Magnolian på andra sidan grinden [Vers 3] Det var gesten som han satte sig emot Att han blev behandlad som en liten stackars idiot En som inte hade nånting där att göra Skulle inte springa som han ville och komma där och störa Ett litet problem i bland många Många med honom såg det bortom horisonten som en del i det långa Hur det skiljer sig och hur man skiljer av Och låter relationerna gräva sin egen grav Det var en skitsak det visste han Men med en bitter smak blev det en principsak Och så kom den dagen, grinden vid magnoliaträdet Från och med nu så fick han bara känna doften av det [Refräng] I slutet av eftermiddan när maten nästan var klar Så stod han där och bara samla sina sinnen Som om resten av dan inte var värt nåt att ha Om han inte fick andas in av vinden Och dom andra dom lät honom va Det var nog lika så bra för han stod med tankarna i himlen Och där kunde han stå och stirra sig blind på Magnolian på andra sidan grinden